Arkiv för november, 2008

Vinn över ditt blodsockerberoende

06-11-2008 by admin

Vinn över ditt sockerberoende!
 
Socker, socker, socker… Det finns överallt! I det vi dricker och i maten. Socker finns ofta i sådant vi inte hade en aning om.
 
Det är många som lider av ett för högt sockerintag men nu är det dags att alla vi tar kontroll över våra liv. Nedan följer tre enkla steg för att du ska kunna göra dig kvitt ditt sug och återta din hälsa.

 
 
 
Första steget – Medvetenhet om vad socker egentligen gör med din kropp
 
De flesta påstår att de vet att de inte borde äta socker men att de inte kan hjälpa det. För mig indikerar detta att de faktiskt inte har verklig insikt i vad socker gör i våra kroppar. Jag tror inte många människor vill skada sina kroppar medvetet men om de inte vet vad som verkligen händer i kroppen fortsätter de som förut. Socker har en ganska långsam inverkan på vår hälsa och det är denna långsamma process som är den farligaste. Tyvärr är de flesta omedvetna om den skada som redan skett.
 
Låt oss ta en titt på vad som verkligen sker inuti våra kroppar.
 
-         Socker ökar fettinlagringen. Insulin är förmodligen det viktigaste hormonet i våra kroppar när det kommer till viktnedgång och hälsa. Genom vår mathållning och livsstil kan vi ta kontroll över insulinutsöndringen. När vi äter socker och det utsöndras i blodet alltför snabbt får vi en blodsockertopp. Om vi intar detta under ett tufft träningspass bränner vi sockret relativt omgående men om vi istället äter vår chokladkaka sittande framför datorn händer det andra saker. Som ett brev på posten gör det höga blodsockret så att vi utsöndrar insulin och insulinet ”fångar” sedan sockret och försöker hitta ett ställa att lagra det på. Om dina glykogendepåer (främst i muskler och lever) redan är fulla lagras istället sockret (glukosen) i fettceller. När insulinhalten i blodet ökar får fettcellerna instruktioner om att börja lagra (de stänger ner alla processer som släpper ifrån sig fett). Med en konstant hög blodsockernivå följer insulinresistens vilket i sin tur leder till en högre insulinproduktion vilket leder till mer fettinlagringar och högre resistens vilket i slutänden kan leda till diabetes och andra otrevliga sjukdomar.
-         Socker påverkar våra hjärnor. Jag tror att de flesta har upplevt den känslomässiga berg- och dalbana som ofta uppkommer efter att ha ätit socker. Förutom att påverka humöret brukar energin gå upp och ner i ett samma rasande tempo efter vi tryckt i oss en påse godis. Socker kan vara en av orsakerna bakom många människors oro och depression och barns ökande problem med inlärning och uppförande. Faktiskt finns det flera studier som visar att om man tar bort socker från barnens diet och istället ökar deras fettintag (omega 3) ökar deras inlärningsförmåga och de blir lugnare. Hjärnan består mest av fett och även om dess favoritbränsle är glukos så ”kortsluts” den vid ett för högt sockerintag.
-         Socker påverkar vår hälsa negativt och gör att vi åldras snabbare. För mycket socker sänker vårt immunförsvar, ökar inflammationsbenägenheten, matar dåliga bakterier i mag- tarmkanalen och en massa andra otrevligheter. Åldrande betyder egentligen att kroppen bryts ner snabbare än vad den byggs upp. Med åldern följer sjukdomar så som diabetes, benskörhet, hjärtsjukdomar och cancer. Vi kommer alla att åldras men det behöver ju inte betyda att vi måste påskynda processen.
Ingen direkt rolig lista över vad socker gör i våra kroppar, eller hur? Men å andra sidan genom att ta bort socker från vårt matintag (och kontrollera vårt insulin) kan vi påverka följande:
-         Öka kroppens fettförbränning
-         Förbättra immunsystemet och hälsan
-         Sakta ner åldersprocessen
-         Ha energi som räcker hela dagen
-         Få en ökad mental fokus, klarhet och koncentration
-         Öka barns positiva beteenden (liksom vuxnas)
 
Så det första steget är alltså att verkligen bli medveten om vad socker gör i våra kroppar. När vi väl inser vad som händer tror jag att vi kan börja förändra vår inställning till sockret som en förrädisk kompis istället för vår bästa polare.
 
 
Andra steget – Inse att du har 100% kontroll över vad du gör
 
Detta är förmodligen det mest underskattade men ändå det allra viktigaste steget. Vi är de enda som kan kontrollera vad vi stoppar i våra munnar. En del påstår att de inte kan kontrollera sitt sockersug men detta betyder bara att de redan gett upp och låtit begäret ta överhand. Vi kan faktiskt låta bli att äta efterrätt, vi behöver inte köpa den där chokladkakan, vi kan dricka vatten istället för läsk men det är vårt val som styr vad vi äter och när vi äter det.
 
Många kallar också sitt sockerätande för ett beroende. Detta är bara ytterligare ett sätt att ge upp sin egen valmöjlighet. Även om socker kan ha beroendeliknande påverkan är det inte något som du inte kan ta kontroll över. Utkämpa slaget och du kommer att komma över din beroendekänsla, den kommer att försvinna. Men om du kallar det för ett beroende och gör sockret till en del av dig så kommer du att få dras med eländet resten av livet. Frigör dig, släpp taget! Ta tillbaka kontrollen och allt är möjligt.
 
 
Tredje steget – Ta ett beslut i taget
 
Livet är inget annat än en serie av nutid och de beslut vi väljer att fatta. Fokusera därför på vad som händer nu och inte på det som har hänt eller som kanske möjligtvis kommer att hända. Nuet är allt vi har och allt vi behöver fokusera på.
 
-         Välj att äta naturlig mat. Välj ”ren” mat, uteslut lightprodukter, sötningsmedel, färdigmat med mera.
-         Hitta de dolda sockerfällorna och ta bort dem. Socker finns i sådant som ketchup, såser, soppor, så kallade hälsobars och i en massa annat (jag har till och med hittat tillsatt socker i krossade tomater). Låt dig inte luras av ”låg fetthalt” då fettet i produkten ofta ersatts av socker.
-         Om det inte finns hemma kan du inte äta det. Släng allt onyttigt och köp inte hem nytt!
-         Se till att varje måltid är välbalanserad för att ta kontroll över ditt blodsocker (och insulin). Ät långsamma kolhydrater, mycket protein och en jättehög med grönsaker varje måltid. Ät tre gånger om dagen (ja, det räcker) om du inte är väldigt aktiv och tränar hårt, då kan det behövas upp till sex måltider om dagen.
-         Ät socker som är förpackat i sin originalförpackning. Frukt och grönsaker är de allra bästa alternativen.
-         Välj att bränna fett, inte lagra det. Du kan bränna fett hela dagen om du ger din kropp de rätta hormonella signalerna (håll nere insulinet). Det finns inte en chans att du kan bränna fett om det hela tiden finns socker i blodet som i sin tur utsöndrar insulin.
-         Rör på dig! Känner du dig stressad? Ta en promenad istället för att käka godis. Vill du öka insulinkänsligheten i din kropp? Träna! Gärna styrka. Våra kroppar är skapade för rörelse, så försök att röra på dig en stund varje dag.
-         Ät mer fisk! Våra hjärnor älskar omega 3. Omega 3 hjälper dessutom till att öka insulinkänsligheten, är inflammationshämmande och fettförbrännande. Allt detta leder till mindre sockersug. Gillar du inte fisk? Köp omega 3 kapslar.
-         Lär dig att det är okej att säga nej. Känn dig inte pressad av att någon bjuder eller att det är födelsedagskalas. Vill du inte äta så är det okej att avstå! Det är du som bestämmer vad du vill stoppa i din mun.
-         Kontrollera och hantera din stress. Stress leder till ett ökat utsöndrande av kortisol som i sin tur ger godissug. Titta bakåt, när åt du som mest socker? Ofta kan vi se ett mönster där vi äter mer socker vid stressiga och emotionellt jobbiga situationer. Kontrollera din stress och du kan kontrollera ditt sug.
-         Gå tidigt i säng och få din skönhetssömn. Än en gång, notera när du känner sug efter socker som mest. Ofta är det kvällstid. Om du går och lägger dig sent så rubbar du förmodligen din naturliga kortisolcykel. Din kropp blir förvirrad och får fel signaler om du stannar uppe för länge på kvällen.
-         Slå aldrig någonsin ner på dig själv! Gör ditt bästa varje dag och slå inte ner på dig själv om du äter en bit födelsedagstårta eller glass. Det är sådant som händer och det finns ingen orsak till att du inte skulle kunna äta glass, godis och tårta då och då. Problemen uppstår då vi äter socker varje dag, inte om vi bara äter en bit tårta på ett kalas. Fokusera inte på dina misstag då finns det en risk att du bara blir deppig och äter ännu mer. Det är okej att göra misstag eftersom ingen kan förvänta sig att du ska vara perfekt (inte ens du själv) men det som kan förväntas av dig är att du ska ha kontroll. Gör ditt bästa och inse att framtiden till största delen handlar om de val du gör nästa gång.
-         Njut av livet! Om vi äter och rör oss på ett sätt som våra kroppar är skapade för blir vi ofta lyckliga och får en god hälsa på köpet. Så njut av livet, ta kontroll över dina val, oroa dig inte om du äter tårta då och då och le eftersom du vet att du är hälsosam och i kontroll!
 
 
 

Kategori: Diverse | Inga kommentarer »

Att vara vegetarian och idrottare

04-11-2008 by admin

Vegetarianism och idrott

Anki Sundin, NGruppen

 
Att vara vegetarian ställer höga krav på idrottaren. Såväl energi- som näringsbehov måste nogsamt hållas under uppsikt för att undvika brister som i sin tur leder till försämrad prestation. Protein, järn, kalcium, vitamin B12 och zink är några av de näringsämnen som vegetarianer särskilt måste vara uppmärksamma på. Undersökningar visar också att muskelkreatinnivåerna ofta är lägre hos vegetarianer än hos blandkostare, och ett begränsat antal studier visar att ett kreatintillskott kan öka förutsättningarna för utvecklingen av muskelvolym och prestation hos vegetarianer.
Få men ökande antal idrottande vegetarianer
En undersökning som gjordes bland drygt 9000 löpare visade det sig att strax under fyra procent av dessa var vegetarianer. Av dessa var de allra flesta lakto-ovo-vegetarianer, men en betydande andel var strikta vegetarianer (veganer). Bland framgångsrika idrottare finner vi flera vegetarianer, däribland Dave Scott (sexfaldige ironman-vinnare), Andreas Cahling (bodybuildare) och Pavo Nurmi (långdistanslöpare med 20 världsrekord).
Energi
Vegetarisk kost kan ge tillräckliga mängder energi för att tillgodose behovet hos även högenergiförbrukare. Vegetarisk kost är dock ofta mindre energität än blandkost på grund av högre vatten- och fiberinnehåll. Att äta många måltider med koncentrerade livsmedel är en strategi som erbjuder goda förutsättningar för att kringgå detta problem. Tempeh och tofu är utmärkta vegetariska proteinrika livsmedel, torkad frukt och fruktjuice ger mer kolhydrater per portion än färsk frukt och avokado och nötter innehåller relativt mycket fett och får därför gärna konsumeras ofta.
Protein
Spannmål och baljväxter utgör utmärkta proteinkällor, men är inte fullvärdiga. Det betyder att de inte innehåller alla essentiella aminosyror i tillräckliga mängder för att uppfylla vårt behov. (Ett undantag torde vara sojaprotein, vars proteinkvalitet rankas lika högt som vissa animaliska proteinkällor). Därför måste vegetariska proteinkällor kombineras på olika sätt för att tillsammans ge en fullvärdig aminosyraprofil. Exempel på sådana kombinationer är majs och bönor, ris och bönor, ris och linser, ris och ärter samt jordnötter och vete. Att kombinera proteinkällor på detta vis är dock bara nödvändigt om en person är strikt vegetarian eller har ett lågt intag av mjölk, ägg eller andra animaliska proteinkällor.
Järn
Grovt sett finns två huvudgrupper av järn i vår kost. Hemjärn finns uteslutande i animaliska livsmedel och detta järn kan kroppen ta upp i större utsträckning än det icke-hemjärn som utgör järnet i vegetabiliska livsmedel.
Eftersom det är svårt för kroppen att ta upp icke-hemjärn, menar många forskare att vegetarianer bör öka sitt intag för att kompensera för detta. De amerikanska näringsrekommendationerna anger att vegetarianer bör öka järnintaget med 80 procent jämfört med blandkostare.
Ett råd till alla idrottare med vegetarisk kostföring är att undvika att äta särskilt järnrika livsmedel med livsmedel som hämmar upptaget av järn i en och samma måltid.
Hämmar järnupptaget: mjölk, kaffe, te, rött vin, vissa sädesslag (t.ex. råg) och grönsaker (t.ex. broccoli), linser och nötter.
Ökar järnupptaget: vitamin C och den så kallade ”köttfaktorn”
Kalcium
Kalcium behövs för en normal omsättning av skelett och tänder, och som bekant ökar risken för benskörhet vid ett långvarigt lågt intag av detta mineral. Särskilt utsatta är kvinnor, dels för att intaget av energi och därmed näring i allmänhet ofta är lägre än hos män, dels för att viktklassidrotter många gånger ytterligare driver kvinnliga idrottare att minska sitt näringsintag varför även kalciumstatusen blir lidande.
De vanligaste källorna till kalcium är mjölk och mejeriprodukter. Det finns utmärkta ersättningsprodukter för dessa livsmedel som vegetarianen kan välja för att tillgodose sitt behov av kalcium. Kalciumberikad soja- och havremjölk samt sesammjölk är lika goda kalciumkällor som mjölk. Grovt bröd innehåller komponenter som hämmar upptaget av kalcium, och därför kan det vara lämpligt för vegetarianen att undvika att äta sådant bröd i samma måltid som kalciumrika livsmedel.
Vitamin B12 (cyanokobalamin)
Vitamin B12 är mycket viktigt för blodproduktionen och omsättningen av homocystein, som är en giftig biprodukt från proteinomsättningen. Dessutom är vitamin B12 helt nödvändigt för nervsystemets funktioner.
Vitaminet finns bara i animaliska livsmedel. Därför måste strikta vegetarianer ta detta vitamin som tillskott för att inte utveckla brist.
Zink
Precis som järn hämmas upptaget av zink av flera faktorer i vegetarisk kost. Baljväxter och nötter innehåller sådana hämmande komponenter, och för att kompensera för detta kan vegetarianer behöva så mycket som 50 procent mer zink i kosten än en blandkostare. Zinkbrist hos atleter har visat sig kunna leda till aptitlöshet, viktminskning, trötthet, minskad uthållighet och ökad risk för benskörhet.

Kreatin

Kreatin syntetiseras i kroppen med tre aminosyror (arginin, glycin och metionin) som ursprungsämnen. Kreatin marknadsförs som kosttillskott för ökad muskelvolym och –styrka och är ett av de få kosttillskott vars påstådda effekter bekräftas av vetenskapliga studier. Undersökningar bland vegetarianer visar att deras kreatinnivåer ofta är lägre än hos blandkostare, vilket möjligen är ett skäl till att vegetarianer tenderar att i större utsträckning än blandkostare svara på kreatintillskott i samband med belastningsträning.

Källor:
Venderley AM, Campbell WW. Vegetarian Diets: Nutritional Considerations for Athletes. Sports Med 2006; 36 (4): 293-305.
Hunt JR. Bioavailability of iron, zinc, and other trace minerals from vegetarian diets. Am J Clin Nutr 2003;78:633S-639S.
Micheletti A, Rossi R, Rufini S. Zinc status in athletes: relation to diet and exercise. Sports Med. 2001;31(8):577-
 
 
 
 

Kategori: Artiklar från Anki Sundin/Ngruppen, Mat | Inga kommentarer »

Vad är en vegetarian?

04-11-2008 by admin

Vad är en vegetarian?
En vegetarian är en person som av en eller annan anledning avstår kött i kosten. Det finns flera olika namn och begrepp som jag nu tänkte reda ut.

 

En lakto-ovo-vegetarian äter inte något kött, varken nötkött, fläsk, fågel eller fisk. Däremot äter lakto-ovo vegetarianen ägg och mejeriprodukter.

Laktovegetarian äter allt som lakto-ovo-vegetarianen äter men utesluter ägg. Detta är den vanligaste formen av vegetarism.

En vegan utesluter all mat från djurriket, det vill säga allt kött, ägg och mejeriprodukter, ibland även honung. Många veganer använder inte heller läder och pälsprodukter eller produkter som testats på djur (t.ex. mediciner och kosmetika).

Frukterianer äter bara frukt, nötter och frön. Frukterianer är väldigt begränsade i sitt kosturval.

Demi-vegetarianer är människor som t.ex. utesluter kött och fågel ur kosten men äter fisk eller kanske äter kött när de är bortbjudna och inget alternativ finns.

Varför avstår vissa från kött?

Det finns många anledningar att minska sin köttkonsumtion. Här är de vanligaste:

-Hälsoskäl Man anser att man mår bättre då man inte äter kött. Man kanske inte kan äta kött på grund av någon sjukdom.

-Etiska skäl. Man vill inte döda (eller utnyttja) andra levande varelser för att livnära sig själv.

-Ekonomiska skäl. Kött är dyrt. Många vegetabiliska proteinkällor är betydligt billigare.

-Miljön. I många fall kan miljön må bättre om köttproduktionen minskar.

-Religiösa skäl. Man har en tro där vegetarisk kost ingår.

-Kulturell aspekt. Man lever i en kultur där vegetarism ingår.


Vegetarisk näringslära
Den som lever av en varierad laktovegetarisk kost, med eller utan ägg, får tillräckligt av alla livsnödvändiga näringsämnen. Vegankost däremot kan lätt leda till energibrist i form av brist på protein, kalcium, järn, zink, jod, selen, riboflavin, vitamin B12 och vitamin D. För att få i sig alla nödvändiga näringsämnen måste veganer planera och variera sin kost väl och det kräver kunskaper.

Essentiella aminosyror
Människor behöver protein för cellernas uppbyggnad. Utan protein kan inte kroppen fungera. Protein är uppbyggt av aminosyror. Människokroppen behöver 20 aminosyror. Vissa aminosyror kan kroppen själv bilda av födan men åtta aminosyror är essentiella (nio för barn). Det betyder att kroppen själv inte kan bilda dem. Fullvärdigt protein innehåller alla åtta syrorna. De flesta animaliska proteiner (proteiner från djurriket) är fullvärdiga. Många växtproteiner däremot saknar en eller flera essentiella aminosyror. För icke-köttätare är det därför viktigt att vara noga med proteinkällorna.

Det finns vegetabiliska, fullvärdiga protein! De fås från sojabönor, potatis och gröna blad. En del vegetabiliska proteiner är inte fullvärdiga men kan kombineras för att uppnå fullvärdigt resultat. Exempel på det är Bönor + majs, linser + ris, kikärtor + couscous samt tofu + ris.


De underbara baljväxterna
I gruppen baljväxter ingår bönor, ärtor och linser. De är den största proteinkällan i vegetarisk mat. Baljväxter har hög proteinhalt till ett lågt pris. Utöver proteinet innehåller de många bra näringsämnen och vitaminer. Bönor och ärtor måste blötläggas innan de kokas men kan också köpas som färdigkokt konserv. Baljväxterna kan varieras på många sätt. De kan serveras naturella, med dressing, i sallader, i grytor eller malda till biffar. De kan också förädlas till exempelvis sojamjölk eller tofu.

En baljväxt i särklass är soja bönan. Den kallas ibland ”världens mest näringsrika födoämne”. Sojabönan är den enda baljväxt som innehåller fullvärdigt protein (34%). Den innehåller dessutom en hög fetthalt, till största delen fleromättat fett (17%). Dessutom innehåller sojabönan många andra nyttiga ämnen så som B-vitaminer och mineraler – särskilt kalcium, fosfor och järn. Kalcium är viktigt för den som inte äter mejeriprodukter. Sojabönan kan användas till mycket. Den kan tillagas på många olika sätt och också förädlas och bli sojamjöl, tofu, och sojamjölk. Sojabönan har sitt ursprung i Kina. De sojabönor som säljs i Sverige kommer oftast från Kanada eller USA.

Köttersättningarnas ABC

-Alger. Är rika på protein, enzymer och flera mineraler, exempelvis kalk. Innehåller också många vitaminer. Alger har ett bakteriedödande ämne och stärker kroppens motståndskraft. De är också rika på kalcium. Vissa alger kan användas istället för gelatin (animaliskt).

-Bönor. Blötläggs och kokas innan de äts. Bönor kan tillagas på många sätt, de är bland annat användbara i grytor eller malda i ”biffar”. Läs mer vid baljväxter.

-Falafel. Egyptens nationalrätt! En slags ”biff” eller ”köttbulle” med kikärtor som huvudingrediens. Finns ofta på kebabställen.

-Frön. De kan användas som de är eller malas för att användas i exempelvis olika färser. Solrosfrön är billiga och användbara. Sesamfrön är kalciumrika och lämpliga för att använda till sesammjölk.

-Linser. Mycket användbara i många olika rätter. Läs mer vid baljväxter.

-Seitan. Görs av vetegluten och har djurköttskonsistens. Kan användas till grytor, stek och wok.

-Nötter. Proteinrika men med hög fetthalt. Emellertid är fettet fleromättat. Vissa nötter är ganska dyra men det kan kompenseras av att icke-köttätare slipper de dryga utgifterna för kött.

-Quorn. Görs på svampprotein och äggvita. Finns både som grytbitar och färs. Quorn har ganska svag smak och är därför tacksam att krydda. Svampproteinet är ganska nytt och upptäcktes på 1960-talet i en trädgård i England. Man påbörjade produktutvecklingen och för ett par år sedan kom quorn ut i butikerna.


-Sojamjölk. Görs av sojabönor och vatten. Kan förädlas ytterligare till Tofu. Se recept längre ner.

-Sojaprotein. Tillverkas av avfettat sojamjöl. Finns som ”biffbitar”, strimlor och färs. Blötläggs innan tillagningen. Sojaprotein har svag smak och bör kryddas på något sätt.

-Tartex. Vegetarisk pastej som påminner om leverpastej. Görs bl.a. av lök, olja, potatisstärkelse och kryddor. Tartex finns i många olika smaker. Finns också under andra namn, t.ex. Granita.


-Tempeh. Görs av sojabönor som jäst med en bakteriesvamp. Finns som burgare och filé. Tempeh är en frysvara och kommer från början från Indonesien. Används till grytor, steka, woka fritera och grillspett.

-Tofu. En östasiatisk sojamjölksost som görs på sojamjölk. Mycket proteinrik och kan användas som ersättning för ägg och mejeriprodukter både i varmrätter och i efterrätter. Tofu är svag i smaken så den bör smaksättas men finns också att köpa som marinerad eller rökt tofu.

-Vegetariskt bacon Bör stekas, god på pizza. Huvudingredienserna är vetegluten och sojaprotein. Varumärket heter ”Rashers”.

-Vegetarisk burgare Innehåller vetegluten, lök, sojamjöl, havregryn och vetekorn. Tillverkas av ”Nutana”.


-Vegetarisk korv Finns som många olika varianter. Vissa görs på sojaprotein. Veganer och laktovegetarianer bör se upp för den vanligt förekommande ingrediensen äggvita!
 

-Ärtor. Finns både som konserverade, frysta eller torkade (gula). 

Kategori: Diverse | Inga kommentarer »